Melodifestivalen 2012, final
Ursäkta förseningen.
Är inte hela vitsen med öppningsnumret att förra årets vinnarlåt ska köras, och inte att förra årets vinnarartist ska göra reklam för sig själv genom att köra någon sort mix av alla sina hits? Skärpning, Saade.
Jag kommer troligen aldrig fatta grejen med Thorsten. Min vän Madde satte via sms precis fingret på det: han är läskig. Och Ranelid är närmast pinsam. Så länge vi inte skickade någon av dem till Baku så tänkte jag vara nöjd. För övrigt kände jag mig rätt tom på åsikter. Men jag såg det lite som ett riksdagsval: man röstar på ett demokratiskt parti för att hålla SD borta från riksdagen. Nu gick ju det som det gick, men men. Framförallt så får man inte klaga på utgången av valet om man själv inte röstade, och det samma gäller Melodifestivalen. Så jag körde med uteslutningsmetoden, med fokus på det i mina ögon viktigaste: hur låten kommer att stå sig i Eurovision:
Vi kan inte skicka Thorsten, uteslutet. Ranelid likaså. Att skicka det där dansbandsaktiga vore mest pinsamt, Ulrik Munther är för liten och dessutom är inte låten SÅ bra, Molly Sandén har jag fortfarande någonting emot...
Till slut föll mitt val på David Lindgren, och han fick min röst både en och två gånger under kvällen.
Jag gillar verkligen grejen med de internationella jurygrupperna. Men jag har ingen aning om vem som fick Storbritanniens tolva, eftersom jag smälte totalt så fort engelsmannen började prata och bara kunde fokusera på honom. Det är helt klart något med mig och brittiska killar.
Anyway, resultatet från tittarnas röstning var en mardröm. Ett tag var jag livrädd att Thorsten skulle vinna, så när Loreen väl vann blev jag glad. Min syster var inte glad, hon säger att hon får all framtid kommer att hata Loreen för att hon vann över Danny. Jag förstår henne, för jag har också varit fjorton år. Men jag tror på Loreen. Jag gillar låten. Vore det inte roligt om hon åkte och vann?
Nu kommer nästa problem: att hålla mig vaken under Eurovision. 2009 slumrade jag till och vaknade lagom till röstningen, 2008 och 2010 tror jag att jag bojkottade hela grejen eftersom Sverige skickade så dåliga låtar men förra året satt vi faktiskt och såg hela finalen, jag och min syster. Vi såg Erik Saade ligga etta.
Mamma har dessutom hört att det är tre timmar i tidsskillnad mellan oss och landet-jag-inte-kan-stava-till. Allvarligt talat, vart ligger stället? Hur kan det överhuvudtaget ligga i Europa? Geografi är mitt värsta skolämne, och det blir ju inte direkt bättre av att vi har förlängt kursen ett år och bytt lärare fyra gånger...
Aja, det är ett tag kvar till Eurovision. Innan dess har jag min Tysklandsresa att fokusera på.
Är inte hela vitsen med öppningsnumret att förra årets vinnarlåt ska köras, och inte att förra årets vinnarartist ska göra reklam för sig själv genom att köra någon sort mix av alla sina hits? Skärpning, Saade.
Jag kommer troligen aldrig fatta grejen med Thorsten. Min vän Madde satte via sms precis fingret på det: han är läskig. Och Ranelid är närmast pinsam. Så länge vi inte skickade någon av dem till Baku så tänkte jag vara nöjd. För övrigt kände jag mig rätt tom på åsikter. Men jag såg det lite som ett riksdagsval: man röstar på ett demokratiskt parti för att hålla SD borta från riksdagen. Nu gick ju det som det gick, men men. Framförallt så får man inte klaga på utgången av valet om man själv inte röstade, och det samma gäller Melodifestivalen. Så jag körde med uteslutningsmetoden, med fokus på det i mina ögon viktigaste: hur låten kommer att stå sig i Eurovision:
Vi kan inte skicka Thorsten, uteslutet. Ranelid likaså. Att skicka det där dansbandsaktiga vore mest pinsamt, Ulrik Munther är för liten och dessutom är inte låten SÅ bra, Molly Sandén har jag fortfarande någonting emot...
Till slut föll mitt val på David Lindgren, och han fick min röst både en och två gånger under kvällen.
Jag gillar verkligen grejen med de internationella jurygrupperna. Men jag har ingen aning om vem som fick Storbritanniens tolva, eftersom jag smälte totalt så fort engelsmannen började prata och bara kunde fokusera på honom. Det är helt klart något med mig och brittiska killar.
Anyway, resultatet från tittarnas röstning var en mardröm. Ett tag var jag livrädd att Thorsten skulle vinna, så när Loreen väl vann blev jag glad. Min syster var inte glad, hon säger att hon får all framtid kommer att hata Loreen för att hon vann över Danny. Jag förstår henne, för jag har också varit fjorton år. Men jag tror på Loreen. Jag gillar låten. Vore det inte roligt om hon åkte och vann?
Nu kommer nästa problem: att hålla mig vaken under Eurovision. 2009 slumrade jag till och vaknade lagom till röstningen, 2008 och 2010 tror jag att jag bojkottade hela grejen eftersom Sverige skickade så dåliga låtar men förra året satt vi faktiskt och såg hela finalen, jag och min syster. Vi såg Erik Saade ligga etta.
Mamma har dessutom hört att det är tre timmar i tidsskillnad mellan oss och landet-jag-inte-kan-stava-till. Allvarligt talat, vart ligger stället? Hur kan det överhuvudtaget ligga i Europa? Geografi är mitt värsta skolämne, och det blir ju inte direkt bättre av att vi har förlängt kursen ett år och bytt lärare fyra gånger...
Aja, det är ett tag kvar till Eurovision. Innan dess har jag min Tysklandsresa att fokusera på.
Kommentarer
Postat av: Britta
Okej, jag höll på att säga att landet ligger i Asien eftersom vi började jobba med det i skolan idag och landet nämndes, men sedan kom jag på att det är till EUROVISION Song Contest. Men det kan vara i östra delen av Europa, mot Asien-hållet. Eller så ligger det någon helt annanstans...
Trackback
