The magic can begin

Jag vet, det här är helt ärligt mest patetiskt. Senaste rubriken var före Frankrike, och det är tre månader sen. Men eftersom jag har en viss Sofia Ahlstrand som tjatar om att jag måste slutföra vad jag påbörjat, och inte minst eftersom jag ändå inte har något att blogga om, så tänkte jag att ja ja.
Jag funderade länge och väl på den här. Vem skulle jag vilja byta liv med? Det råder ju inte precis brist på kvinnliga förebilder i mitt liv: Helena Bonham Carter, Marina Schiptjenko, Lady Gaga eller för den delen min avgudade engelskalärare (vars namn ni alla borde kunna vid det här laget). Men sen tänkte jag igen: har inte även dessa personer någon gång känt sig vilsna i livet, varit olyckligt kära eller oroliga inför framtiden? Vi lever ju alla i samma värld, liksom.
Och då kom jag på det; den jag helst av allt skulle vilja byta liv med är Fåret Shaun. Tänk er: äta lite gräs, hitta på något bus med sina fårkompisar, lura bonden på gården och sen sova gott i en lada, utan att behöva oroa sig för någonting. Det vore livet.




Fast det är klart; jag skulle ju inte säga nej till att få leva en dag som Helena Bonham Carter heller. Bara att vara gift med Tim Burton kan ju vara värt att prova på.


Åh, jag måste verkligen blogga oftare. Känns som om jag börjar glömma bort hur man gör, som om jag mest svamlar just nu.
Anyway har jag tillbringat den senaste veckan i den småländska skogen och på diverse utflyter med min familj. Jag har bland annat återupptäckt vimmerby och påmints om varför jag var så glad över att få flytta därifrån, sett en rätt tråkig sten vid namn Rökstenen (för övrigt översatt med The Rök Stone på den engelskspråkiga skylten, det var det roligaste med hela stenen), träffat en gullig padda i en klosterruin, fikat med nämnd Sofia Ahlstrand och fått en detljerad redogörelse för både en vecka i Spanien och klass 3i:s historia, ätit friterad banan som min käre far har gjort, underhållit min mormor och morfar med redogörelser för vilka ämnen jag egentligen läser i skolan förutom alla språk (hade velat underhålla dem med historier från Frankrike, men eftersom de är så stora fans till min blogg så kunde de redan alla de historierna), cyklat på Visingsö (rätt trevligt, naturen var fin och vi åt god glass på ett café som hade en brittisk flagga över dörren. Slottsruinen var dock en stor besvikelse, man fick inte ens gå in i den längre), haft djupa diskussioner med min syster om våra familjer på The Sims och relationerna i första Twilight-boken samt sett filmen Trassel. Om man bortser från att prinsessan var tröttsamt naiv och tjejig, killen lite självupptagen, att de båda två var irriterande snygga och perfekta samt att de svenska rösterna sög (jag ville se den på engelska men det ville inte min familj) så var det faktiskt en ganska rolig film. Jag gillar hästen.

I morgon åker jag tillbaka till Linköping (det låter konstigt att säga att jag har hemlängtan men det går nog inte att beskriva på något annat sätt), och på onsdag blir det premiären av Harry Potter and the Deathly Hallows part 2 med underbara tjejer: Madde, Tina, Disa och Jessica. Jag längtar.
Nästa rubrik är "Min önskelista" så den lär dröja ett tag. Detta inlägg skrev jag bara för er skull, mina läsare. Av kärlek.