The magic can begin

Det är bara en termin och jag börjar sakta men säkert acceptera det. Men jag tänker inte sätta hans papper bredvid Hennes, det skulle bara kännas fel. Och jag ju inte gärna köpa en ny pärm. Så jag köpte en plastficka för fem kronor på BokMedia och satte hans papper i.
Jag satte mig och tittade igenom pärmen. Jag trodde att det skulle göra ont, men tvärtom satt jag där med ett fånigt leende på läpparna som bara växte och växte efersom jag mindes allt så tydligt. Varje papper, varje uppgift vi gjorde, varje engelskalektion i hela ettan och första terminen i tvåan. Och varje "Very good" och "Well done" värme mer än alla MVG i världen, för det var hon som lärde mig att språk handlar om så mycket mer än betyg. På de äldsta texterna stod det till och med att hon såg fram emot att få läsa mer från mig.
Nej, ingen är som du, Helen.

Sen var det ju dagens rubrik, ja. Jag satt länge och väl och funderade på om jag egentligen har några andra intressen än engelska språket. Skrivandet, förstås, men det pratar jag redan så mycket om. Hela vitsen med de här rubrikerna måste väl ändå vara att berätta något nytt, eller hur?
Sen kom jag på att jag alltid har tyckt att det är väldigt spännande med historia. Fast inte nödvändigtvis på det sättet den berättas i skolböcker, jag gillar att se och uppleva.
Min familj åker ofta på semester. Inte utomlands, men till diverse ställen i Sverige. Och det är alltid mamma som planerar vad vi ska göra.
Min mamma gillar två saker: kyrkor och gamla slott. Därför kollar hon alltid nogrannt hur det är med utbudet av dessa på alla ställen dit vi ska. Kyrkor har jag helt ärligt börjat tröttna på (förlåt mamma, men de ser faktiskt i stort sätt likadana ut överallt), men jag säger aldrig nej till ett slott. Förhoppningsvis är det också en bra guide som brinner för det de berättar om och gör det levande. Vi brukar generellt ha tur med guider, jag och min familj. Bara en gång, på ett kloster någonstans, fick vi en riktigt sur kärring som på ett obehagligt sätt påminde mig om franskaläraren på Vimmerby Gymnasium. Det förstörde tyvärr hela upplevelsen med det klostret, denna guide är det absolut enda jag kommer ihåg. Men en annan härlig egenskap vi har i min familj är att vi kan göra en bra historia av precis allt, så nu för tiden berättar vi historien om Gräsliga Gunnel På Klostret för alla som vill höra.

Det här med rubriker är mycket svårare än jag någonsin trott. Det kräver eftertanke, att man känner sig själv.
Men det blir blogginlägg. Och alltid är det väl någon som läser dem.