The magic can begin

De var tre studenter i tjugoårsåldern, två unga kvinnor och en ung man, som skulle föreläsa för oss på samhällskunskapen. Latinamerika-gruppen, kallades de, och de hade varit på något typ av utbytesprojekt i Equador.
När en av tjejerna började med att visa fakta om Equador, yta och officiellt språk och liknande, så tänkte jag att det här kommer bli jättetråkigt.
Oj vad fel jag hade. För när de väl hade tagit sig igenom faktan så gick de in på det viktiga, det som gjorde oss alla upprörda och engagerade: den stora miljökatastrofen.
De visade en egenhändigt producerat film, som med bilder och musik berättade en fruktansvärd historia för oss.
I Equador levde man som ett med naturen. Det var världens artrikaste plats, fanns en massa olika indianstammar och alla var glada och friska.
Sen kom Texaco dit och utvann olja. MYCKET olja. De trängde undan både djuren och indianerna.
Och när man utvinner olja blir det farliga restprodukter. Det finns sätt att göra sig av med dem så att de inte skadar miljön, men det struntade de i på Texaco. De grävde enorma hål och dumpade all skit i. Det regnade, som det gör mycket i regnskogen, och då rann allt ut i floden.
Denna flod är det vatten folk lever av. De badar, tvättar sina kläder och hämtar sitt dricksvatten där.
Nu har alla stora cancertumörer i magen och halsen. Barn föds med missbildningar, barn utan hudutslag är en ovanlig syn och två indianstammar har helt dött ut. Och alla djur vågar jag inte ens tänka på.

Det enda jag kan tänka är: VARFÖR hade vi aldrig ens hört talas om det här förut? Alla hade hört om Tjenobyl (stavning?) och det där oljeutsläppet i USA tjatar ju alla ihjäl sig om på nyhterna.
Denna miljökatastrof var det EN person i min klass som kände till, och det var för att han mamma hade varit i det området. Varför visste vi ingenting?
Sen pratade vi om vem som har mest makt att påverka och vem som ska ta ansvaret, och i min grupp var vi rörande överens om att makten ligger hos media och ansvaret hos Texaco. Media låter omvärldens få veta, så att vi kan påverka, och eftersom det var Texaco som ställde till hela skiten så är det de som får städa upp. Så enkelt är det.

Det coolaste är ändå att folket i Equador har fått nog. De har organiserat sig till en motståndsrörelse och stämt Texaco på flera miljarder dollar.
Rättegången har tagit lång tid, men våra föreläsare sa att den väntas bli något bestämt i år. Hoppas verkligen att de vinner.
Filmen de visade var fantastisk och jättehemsk, men själva föreläsningen kunde varit bättre. De var nya och osäkra. Killen i sällskapet irriterade mig till döds genom att stå och LE hela tiden, när han pratade om oljan och människorna som har cancer. Han kunde väl åtminstone FÖRSÖKT att se lite allvarlig ut

Till er som läser det här: lägg namnet Texaco på minnet. Och även Chevron, som de heter nu. Undvik dem så mycket ni kan. Jag ska försöka hålla mig uppdaterad om rättegången och meddela er hur det går.
Notera att jag använder min blogg till att informera, sprida kunskap och skapa opinion. Det känns jättebra.