The magic can begin

Stockholm VAR fantastiskt. Josse och jag anlände till FU cirka halv åtta, underbart tidigt och en otroligt märklig upplevelse för mig. Alla underbara bilder som togs i bussen ska ni få i ett album på Facebook.
   Naturhistoriska Museet var inte alls så tråkigt som det låter. Det hängde hajar i taket, vi fick se enorma dinusaurieskelett (aldrig har jag varit så glad över att dinosaurierna är utdöda som när jag såg en i naturlig storlek), vi fick mäta vår puls, gå in i Mörka Rummet (tyvärr förstörde Julia i 1D min upplevelse där inne genom att gå in efter mig så att ljuset tändes, men jag hörde Joël skrika senare när han gick in), kolla på vulkanutbrott och annat kul. Vissa av utställningarna påminde mer om ett experimentlabb för barn än om ett museum.
Förutom de roliga små klisterlapparna som vi skulle fästa väl synligt för att visa att vi hade rätt att gå in (jag fäste mitt på handen) så fick vi även två papper per grupp med en massa frågor som vi skulle leta upp svaret på. Det gick sådär för min grupp, men kul hade vi.
   Efter en (alldeles för) snabb fikarast så var det egentligen sagt att vi skulle gå till nästa museum, Medeltidsmuseet, men någon ansvarig ändrade sig i sista stund så istället tog vi bussen. Joël greppade mikronfonen och gav oss en fantastisk guidning genom hela Stureplan, med Gucci och allt. Även jag såg dessutom något som fick mig att hoppa till: ett skyltfönster som det stod By Barda på (som i Jean-Pierre Barda från Army Of Lovers, för er utomstående). Tro inte att jag INTE tittade in för att se om han var där inne. Tro inte att jag INTE tänkte tanken på att försöka hitta tillbaka dit sen. Tro inte att jag INTE tänkte en massa andra tankar, ni känner ju mig. Men det gick så himla fort att jag inte ens hann ta en bild. Men jag såg det, och det kommer jag aldrig glömma.
   Medeltidsmuseet var sådär. Jag ska säga precis som det var: tanken var att vi skulle få en massa fri tid i Sthlm, men nu fick vi bara ungefär en timme. Så ingen av oss var särskilt motiverad inför det sista museet, jag tror att nästan alla kände att de hellre ville gå på stan (själv kunde jag inte släppa det där med By Barda på en lång stund). Dessutom fick vi en guide som var Stressad Stockholmare upphöjt till tre; han pratade i världens fart och praktiskt taget sprang till nästa grej han skulle visa.
Han började med att stå tio minuter runt en inglasad modell av medeltidens Stockholm och peka ut alla kloster, jag ska vara ärlig igen och säga att jag slutade lyssna efter en halv minut. Men trots att hela min kropp började skrika efter att få sitta ner redan då, och trots hans tempo, så snappade jag upp några små saker här och var. Något härligt cyniskt som han sa om att "ja, en gång kunde man ju gå in i Storkyrkan men nu håller de ju på och förbereder något bröllops-jippo där", något om att det bara var tjuvar som hängdes och att alla andra blev halshuggna, samt något om ett väldigt omysigt straff för otrohet (fråga inte vad det är för saker jag lägger på minnet).
I alla fall så blev gubben klar efter någon timme och vi sprang ut i Stockholms stad. Jag och Josse, Isabelle, Emelie och Johanna gick till en härlig affär som hette Science Fiction-bokhandeln, jag köpte en almanacka med Shaun The Sheep och sen gick vi tillbaka till bussen. När alla väl hade samlat ihop sig (inga namn nämnda men det var ett gäng som gick vilse och ringde någon i bussen för att få veta vart de skulle gå) så begav vi oss hemåt. Vi åkte tvåvåningsbuss, så jag och Josse satt nästan längst fram på översta våningen, tillsammans med Sofia G, Elin R, Emma Nyrén och Rebecka. Vi diskuterade allt från tandvård till kusiner och syskonskap, det var mycket trevligt.
   Om jag någon gång har varit glad att slippa åka tåg så var det den kvällen, när vi kom ner till Linköping och jag insåg följande;
1. Mitt resekort slutade gälla för tio minuter sedan.
2. Nästa tåg går om en timme och tretton minuter.
Josse och jag hoppade bara på en buss och var hemma hos henne på tio minuter. Vi åt lite, samlade oss, satt lite vid datorn och gick sen och lade oss. Så vill jag bo. Nära hem och bussar som går var tionde minut.