EU-rollspelet
Nästan hela skolan var helt underbart finklädda, i slips och kavajer och kjolar och skjortor. Vi skulle ju egentligen vara två från varje land i varje rollspelsgrupp, och jag hade tänkt att det inte var någon fara alls eftersom jag var i par med en trea som har samhäll C och är en av dem som är ansvariga för hela rollspelet.
Men nu var det ju några människor som föredrog att inte dyka upp. Bland annat trean jag var i par med. Då höll jag på att få total panik. Det var mitt första EU-rollspel, jag hade ingen aning om vad jag skulle säga eller knappt vad som skulle hända. Och jag var alltså ensam från mitt Spanien i min rollspelsgrupp.
MEN; jag klarade av det. Jag höll inledningstalet, först på spanska och sen på engelska. Engelskan lät jättebra och spanskan lät OTROLIGT bra med tanke på att jag bara läst spanska i en termin och knappast hade övat eller läst igenom talet ordentligt. Men trots det är jag väldigt glad över att det var Elsa och inte min spanskalärare som var rummets Övervakande Lärare, för uttalet var väl inte helt perfekt. Fast Filip hade det faktiskt värre än mig; han blev övergiven av sin tvåa och skulle hålla tal på GREKISKA.
JA; jag var jättenervös. Men Anna hade rätt hela tiden; det är inte så seriöst som det verkar. Visst, vi begärde ordet genom att vifta med vår skylt, blev tilldelade ordet, ställde oss upp och började allt vi sa med "honourable chairperson, dear delegates", men det var lite sådär med den formella engelskan. Anna blev själv tillsagd flera gånger av Chairperson att hålla sig till formellt språk, bland annat så sa hon åt Frankrike att "växa upp". Sen hade vi en hysteriskt rolig debatt om "space research" som slutade med att vi kom fram till att Frankrike var rädda för att bli attackerade av ailiens.
Det var jobbigt att stå upp, det var inte helt lätt att prata formell engelska och man blev lätt trött på att hela tiden säga "honourable chairperson, dear delegates", men när vi gick omkring och minglade med folk för att försöka få dem att skriva på vår resolution så kändes det bara som en rolig lek. Rollspel är ju faktiskt ett vuxnare ord för lek, och idag lekte vi att vi satt i EU:s ministerråd.
Sen skulle vi diskutera allas resolutioner och komma fram till något. Jag höll mest med de andra länderna, framförallt Frankrike, United Kingdom och Tyskland eftersom vi hade lite samma syn på terrorism, men jag pratade. Jag begärde ordet, ställde mig upp och sa saker. Jag är stolt över mig själv. Och många gånger pratade jag faktiskt mer än Filip (jag måste ju jämföra med någon).
Vi saknade helt resprsentanter från både Nederländerna, Polen och säkert flera länder. Vi var tio stycken i rollspelet; Anna 3i och Sofie 1i från United Kingdom, Josse 1i och random tvåa från Irland, Samuel 1D och random trea från Italien, en ensam tvåa eller trea från Sverige, Niklas från Frankrike, Tove 2i och Nathalie 1D från Tyskland, jag från Spanien och Filip 1i från Grekland. Sofie och Nathalie behövde knappt säga någonting eftersom de var med varsin pratglad äldre elev, Josse fick säga så gott som ALLT eftersom hennes tvåa var helt tyst, Samuel och den random trean delade ungefär på pratandet, Niklas pratade nästan mest av allihop, och jag och Filip hade det tuffast eftersom vi var ensamma ettor.
Just när vi satt och diskuterade terrorism så kom en lärare in med en liten lapp med ett meddelande på; ett plan kommer att släppa en atombomb och förinta hela Europa om två timmar; vad ska vi göra? Frankrike ville skjuta ner planet, men Annas förslag var ändå roligast; vi evakuerar hela Europa till våra gamla kolonier. Jag var väl rätt nöjd med det, med tanke på hur många kolonier Spanien har haft i Amerika, men vissa andra utan kolonier var mindre nöjda.
Nej, man glömmer aldrig sin första temaredovisning, eller sitt första EU-rollspel. Jag har haft en helt fantastiskt rolig dag.
